.

Idag ger jag mig själv en enormt stor klapp på axeln och hyller mig själv, jösses vad duktig du är Linda! Varför undrar ni? Jo trots träningsvärk i låren och en frusen cykeltur hem så begav jag mig till 75 min spinning. Kan säga att det var ren vilja som gjorde det för speciellt motiverad var jag då inte. Efter en dag på jobbet med ut o in spring på bygget i olika omgångar och sedan då en väldigt kall cykeltur hem så ville jag inget hellre än krypa ner under en varm filt i soffan och tina upp mig själv. Men icke, iväg och sätta mig på spinningcykeln det blev det. Riktigt skönt var ju såklart känslan efteråt och väldigt nöjd att jag inte tog den lätta vägen det blev jag.

Själva passet var ett activio distanspass. Alltså har man ett pulsband, idag vet jag dock inte vad som tog åt mitt pulsband. Det betedde sig som en riktig jojo. För helt plötsligt låg jag på 85 % puls för att två sekunder senare dalat ner till 45 %. Under sista låten där man körde riktigt riktigt tungt då låg jag på ungefär 40% för att sedan i låten efter där det var minimalt motstånd och bara köra ur benen lite, då låg jag helt plötsligt på 99%. Så tror inte riktigt den fungerade som den skulle :) Såhär efteråt så inser jag att det nog gjorde att jag låg lite högre hela tiden, för jämfört med förra gången jag körde så rann svetten något enormt och jag var riktigt mör efteråt. Gott folk, jag har alltid förundrats över folk som kan ha en pöl av svett under sin spinningcykel efter ett pass, men idag ja idag så låg där iallafall EN droppe. Så jag är kanske på god väg haha.

När jag kom hem så blev det ett varmt skumbad, tyckte att det var det minsta jag kunde unna mig efter ett sådant grymt pass. Så nu sitter jag, dock några timmar senare än vad jag först tänkt, under en filt i soffan och mår riktigt bra både i kroppen och i själen...