Att tänka så fel.
Dags för att ventilera lite inre tankar. Är ju faktiskt de jag använder min blogg till också, att få ventilera och våga säga saker högt. För säger jag dem högt, då har jag lättare att förstå och förändra. Vill ni inte läsa om lite inre och då och då ganska personliga tankar då ska ni hoppa de inläggen som ligger under kategorin Personliga tankar.
Jag har skrivit ett inlägg tidigare om den lyckan jag kände när jag kunde hitta kläder på den vanliga avdelningen, vilken enorm glädje att hitta de kläder jag vill ha. Men angående detta har jag redan skrivit, detta inlägg ska istället handla om skillnaden att köpa kläder förr och nu. Att hitta sin storlek. Jag har ju senaste halvåret gått ner ca 20 kg. Nu har jag insett att min kropp har förändrats och att jag då också måste köpa kläder i en lägre storlek. Men det gäller att våga. Det var som förut när man tog på sig tröjor med vidd för man trodde det döljde, men icke gjorde många gånger bara att det mer såg ut som man klätt sig i ett tält. Tror en del av de sitter i, att absolut inte köpa för små kläder. En sak som jag för ett år sedan helst inte använde var jeans, hade jag det var det helst jeggins. Det var bekvämt! Nu kan jag ha jeans och jag har också insett att jag passar i jeans. Men ändå kan jag inte våga köpa jeans som är i min storlek och inte för stora. För kanske en månad sen så vågade jag för första gången köpa ett par jeans, hittade ett par på "vanliga" avdelningen som jag fick på mig. Lyckan var total. Vad inser jag efter en halvdag i jeansen? Att jag köpt för stora. Lyckan över att bara få på mig ett par jeans gjorde att jag stannade vid det, jag kollade inte om den storleken var rätt. Jag hde ju fått på mig ett par jeans...
Tar längre tid för hjärnan att förstå sina egna bedrifter. Därför jag är så otroligt tacksam för de komplimanger jag får från min omvärld. Är inte alltid egot som behöver höra dem, utan ibland måste man tjatas på för att förstå.
Jag har skrivit ett inlägg tidigare om den lyckan jag kände när jag kunde hitta kläder på den vanliga avdelningen, vilken enorm glädje att hitta de kläder jag vill ha. Men angående detta har jag redan skrivit, detta inlägg ska istället handla om skillnaden att köpa kläder förr och nu. Att hitta sin storlek. Jag har ju senaste halvåret gått ner ca 20 kg. Nu har jag insett att min kropp har förändrats och att jag då också måste köpa kläder i en lägre storlek. Men det gäller att våga. Det var som förut när man tog på sig tröjor med vidd för man trodde det döljde, men icke gjorde många gånger bara att det mer såg ut som man klätt sig i ett tält. Tror en del av de sitter i, att absolut inte köpa för små kläder. En sak som jag för ett år sedan helst inte använde var jeans, hade jag det var det helst jeggins. Det var bekvämt! Nu kan jag ha jeans och jag har också insett att jag passar i jeans. Men ändå kan jag inte våga köpa jeans som är i min storlek och inte för stora. För kanske en månad sen så vågade jag för första gången köpa ett par jeans, hittade ett par på "vanliga" avdelningen som jag fick på mig. Lyckan var total. Vad inser jag efter en halvdag i jeansen? Att jag köpt för stora. Lyckan över att bara få på mig ett par jeans gjorde att jag stannade vid det, jag kollade inte om den storleken var rätt. Jag hde ju fått på mig ett par jeans...
Tar längre tid för hjärnan att förstå sina egna bedrifter. Därför jag är så otroligt tacksam för de komplimanger jag får från min omvärld. Är inte alltid egot som behöver höra dem, utan ibland måste man tjatas på för att förstå.
Kommentarer
Postat av: Malin I Form
Känner igen mig i mycket av det du skriver faktiskt!
Postat av: Ida
Kikar in och lämnar ett litet avtramp! 20 kg på ett halvår är grymt jobbat!!! Grattis!!!
Postat av: Malin I Form
SV: Jaa, alla mår vi bra av olika saker :)
Trackback